Voi voi med våra procedurer ändå.. Vi har tydligen en period med väldigt mycket trots och envishet här i huset just nu. Det är lite illa att det börjar vara snart 4-åringen som bestämmer och har sig..
Vi hade just världens gräl. Igen.. Max satt och tittade på en film. Jag värmde hans mat och bad honom komma och äta. Jag bad honom en gång till. Efter kanske fem gånger så sa jag att nu får du verkligen komma. Och så satte jag på paus. Varpå han sätter på filmen igen. För det kan han jo. Då blir jag lite smått arg och drar ut sladden. Sen går det en halvtimme. Jag äter upp min lördagsmiddag medan han sitter och tjatar och gråter och skriker och säger att jag ska sätta på tv:n igen.
Maten står kvar på bordet än. Den här gången tänker jag visa att det är jag som bestämmer. Någon mera tv blir det inte ikväll. Och idag ska jag tammegomoron börja med läggningen klockan sju. Så det så.
1 kommentar:
Ojnej, lilla söta bråkiga Max! Hoppas han fick mat i sig och hoppas läggningen går bra! Förstår att det känns kämpigt, man får bara vara bestämd! Kämpa på syster!
Skicka en kommentar