Våren har flyttat in hos oss

 

Ja visst gör det ont när knoppar brister –

varför skulle annars våren tveka?

(Karin Boye - ur "För trädets skull")

Om man tittar ut genom fönstret (visserligen är det mörkt nu – lika bra det!) är det minsann ingen vår man ser. På söndag kom värsta snöstormen och täckte in marken. Halt och eländigt är det och kallt dessutom. Igår morse hade vi närmare –20 grader hemma hos oss.

På söndag – då altanen just blivit snöfri och det var vår i luften, var vi ute på gården en stund och klippte äppelträdet lite och så klippte jag av några grenar från en hägg vi har i vår hemska backe. De har varit i vägen länge då man kör ner för backen med bilen. Istället för att slänga dom i skogen, så tog jag in dom och satte dom i en vas.

Igår började det slå ut knoppar, och nu väntar jag bara på att kvistarna ska börja blomma och dofta!

Så vill jag tacka er alla för era värmande tankar angående Max!  Det gläder mig ska ni veta att så många bryr sig. Läget är ungefär det samma när det gäller snedheten. Har nu inte blivit så mycket bättre men inte sämre heller. Idag kom det ett brev från Tyks, något som läkaren vi var hos skrivit. “Kasvohermonhalvaus” står det i brevet att han har. Ansiktsnervsförlamning. Det var ju nog prat om det då också, men inte så rakt ut. Jag vill inte tänka att det är så, och lever ännu i tron om att det kommer att gå om.. Vi får bara hålla tummarna..

Men det här är inte allt..

Idag har jag för första gången varit hemma från jobbet med en sjuk Max. Det var ju inte länge sedan han var snuvig, men nu började han hosta för en par dagar sedan och igår fick han snuva och kändes ganska varm. Syster Petra var här igår och vaktade honom, för Peter måste åka på jobb redan på tisdagen. Hon stannade över tills idag också – så trevligt med lite sällskap! Tack Petra!

Inatt hostade Max ganska mycket och var allmänt eländig på morgonen, och Petra hade skola idag, så enda alternativet för mig var att stanna hemma. Beställde läkartid på morgonen, och efter att ha varit där och kommit ut med ett recept på antibiotika för öroninfektion kändes inte läget precis bättre..

Stackars lilla Max! Som tur är så är han ändå ganska pigg och glad och leker ganska som vanligt. Men man vill ju bara att ens lilla älskling ska må bra och vara frisk.

I morgon hade dessutom dagtanten fått något ärende som hon måste uträtta, så istället för att föra Max till hans reservplats (som ju ändå inte hade varit aktuellt nu) så får han vara hos syster Petra imorgon. Hoppas bara att han orkar med att åka iväg på morgonen. Så speciellt ansträngande är det ju inte att vara där. Vi åker ju ändå bil dit.

Till Ekenäs var vi på väg i helgen, men mamma är sjuk där, så vi får snällt stanna hemma så att alla som är sjuka får tillfriskna på sina håll. Tråkigt, för jag hade sett fram emot helgen, men vad kan man..

Jag vill ha vår nu och en friskt familj!

Sköt om er och era nära och kära!