Ibland går det inte som man tänkt sig..

Jag skulle ju åka till Ekenäs igår, efter att jag hade målat golvet. Men det blev inte riktigt så..

Golvet är jag nöjd med!

Då golvet var målat och klart, gick jag ut källarvägen och ner till bilen. Tänkte att jag skulle köra upp den på gården, så att det inte skulle vara så långt att bära alla grejer. Gick ner i garaget, låste upp, satte mig i bilen och började backa ut. Så hör jag ett "klonk".. Hjälp! Vad hände? Min första tanke var att "nu ramlade bottnet bort" (vet inte om det är möjligt - min kunskap om bilar är inte så stor, och så har jag ju bara haft körkort i ett halvår..) Nå, jag steg ut förstås, och gissa om inte kofångaren hänger där framme! Måste ha tagit i någonstans då jag backade ut..

Så där står jag.. Med en bil med en kofångare som halvt hänger fast i bilen, en tre månaders bebis som ligger och sover på gården och ett nymålat tambursgolv, som gör det omöjligt för mig att ta mig in i huset.. Vad göra? Jag vet inte riktigt i vilken ordning jag gjorde allt, men jag ringde nog till Peter först iallfall och berättade vad som hänt.. Han tog det förvånansvärt lugnt.. Och så ringde jag till mamma (det måste man ju alltid göra då någonting hänt..) Sen försökte jag samla mig lite (fast jag nog var rätt samlad hela tiden - konstigt nog.. måste nog vara för att jag har blivit mamma...) och kom på att vi ju faktiskt har en bilreparationsfirma bakom knuten.. Så jag gick efter barnvagnen och stack iväg dit. Smarta jag kom på att ta en bild med mobiltelefonen, så att jag kunde visa vad som hänt. Så jag inte behövde förklara om bildelar på finska (skulle nog inte ha gått så bra..) Jag kommer dit (stackars hjälplösa kvinna) och förklarar mitt problem. Första gubben var inte så positiv, fast jag så försökte förklara min situation, att jag inte kan gå in i mitt hus. men gubbe nummer två sa att han skulle komma om en stund. Han visste precis var vi bor (de förra ägarna verkar alla veta vem dom var..) Så jag gick hem igen. Max hade vaknat förstås..

Men att få det hela fixat genast kunde ju vem som helst förstå att var omöjligt.. Men gubben kom och jag överlämnade nycklarna så att de kunde köra iväg bilen.. på onsdag, alltså imorgon borde det vara klart. Så ringde jag M.T och frågade snällt om hon vill ha besök i natt. Och så blev det! Visst kunde jag ju ha tagit bussen till Ekenäs också, men det hade jag inte ro med just då..

Så jag åkte in till stan, och ett helt lyckat dygn har jag haft där! Var och hälsade på på jobbet idag också, och de råkade ha ett möte där, så många var på plats. Det var ju roligt, för där var många som inte träffat Max förut. Så blev det lunch med M.T och en sväng via M.A på hennes jobb också. Tur att mina vänner har sådana jobb, så de kan ta en liten paus för sällskapssjuka mammor! Hade stor lust att shoppa i det vackra vårvädret (och då jag äntligen fått pengar) men jag vet att det är en dag imorgon också, då pengarna behövs. Och inte vet jag ju heller vad den här reparationen kommer att kosta..grrr... Lite smått från Tiimari fick följa med hem iallfall. En rosa löpare (en sån här) och några fina band, och servetter till dopet.

Ja, så var jag ju och hämtade mina böcker också igår, då jag gick till bussen. Tilda boken var helt ljuvlig! Fick så mycket inspiration att göra allt möjligt av den. Kanske inte så sockersött och rosa som i boken, men jätte bra mallar, mönster och idéer fanns där! Nu ska det sys det ena och det andra!

Har börjat "planera" Max doptårta nu också. Är ju inte så många dagar kvar till dopet, men jag tar nog ingen stress. Det blir inte speciellt många gäster, ca 15, och det är bara släkt och närmaste vänner. Men en "prinstårta" ska det bli iallafall! Med blå marsipan och med kronor på. Sen kom jag på att en liten dekoration vill man ju ha på tårtan. Så jag gjorde en lustig liten "dopbebisfilur" av cernitlera. I samma stil som brudparet jag gjorde till vår bröllopstårta. Den blev jätte söt, men jag tänker inte visa den före dopet, så den kommer sen!

Tårtbrudparet i cernitlera

Så här såg vi ut då vi gifte oss (220706) Ganska likt eller hur?

Det blev ett mycket långt inlägg idag.. Nu ska jag börja gå och lägga mig tror jag.. Peter är på väg till Helsingfors med Xprs just nu. Hoppas de inte stöter på några isberg.. Han kommer hem imorgon - skönt!